Idag är lilla Thelmisen hela 8 månader!

Min lilla, lilla stumpa. Känns som om hon varit här jämt, men ändå som hon nyss kom. Har jag säkert skrivit förut, men känslan består…

Har fått lite fler besked, eller ja, så himla mycket klokare har man väl inte blivit.

De har hört av sig från CMMS (Centrum för medfödda metabola sjukdomar) där man säger att man har ett oklart fynd i det mitokondriella DNA:t. Man har inte hittat någon säker molekylär orsak till det. På ren svenska, de har hittat något men har ingen aning om vad det är.

De vill fortsätta bedömningen av den oklara varianten och då behöver man blodprov från mamman, det vill säga mig, för att se om jag också har varianten. Om jag har varianten så är det inte troligt att det är det som orsakar Thelmas problem, med tanke på att jag inte har samma problem samt ingen av mina sex tidigare barn. Då fortsätter utredningen.

Om man inte hittar samma variant hos mig så kan de ha hittat orsaken till Thelmas tillstånd, dock har de inte mycket vetskap kring vad det innebär.

Det är med stor sannolikhet endast en ovanlig normalvariant, skriver CMMS, vilket jag givetvis hoppas på.

Även om jag börjar inse att detta kommer ta tid, månader, år innan vi får någon klarhet i hur framtiden kommer te sig för lilla Thelmis.

Som läkaren sa, den variant som de hittat har de i stort sett ingen vetskap kring. Med andra ord kommer jag mest troligt inte veta särskilt mycket mer om hur allt står till med min lilla tös…

Fortsätter att ta en dag i taget, att inte googla överdrivet mycket på alla möjliga diagnoser och tillstånd, fastän det är skitsvårt att låta bli att inte läsa allt man kommer över.

Jag njuter av världens bästa Thelma, de framsteg hon gör och hur fantastiskt fin och underbar hon är ❣

Och idag har hela åtta månader gått med detta sjunde underverk 💕

 

 

Att ha denna ljuvliga varelse i mina armar 💖💖💖