Har varit och badat med Thelma veckan. Första gången hon badade i bassäng.

Hade anmält henne till babysim tidigare, men hennes läkare tyckte det var bättre att hon gick på bad vid habiliteringen. Blev ju närmre för oss då Fagersta inte har något babysim, men väl en fin varm pool att tillgå på sjukhuset.

Det gick jättebra och jag hade nog glömt en smula hur mysigt det faktiskt är att vara i vattnet med sin lilla bebbe.

Först var Thelma lite reserverad och spanade in läget med stora ögon. Självklart, hon har ju enbart badat i sin lilla balja tidigare. Men det krävdes inte många minuter förrän hon vågade röra på sig och ”känna” på vattnet och i slutet av den halvtimme som vi hade i poolen var det full fart på de små benen som sprattlade och sköt ifrån.

Hon fick ligga på en flytkudde. Huvud samt axlar/skuldror låg på kudden så överkroppen sluttar nedåt i vattnet.

Thelma accepterade till och med att sjukgymnasten höll henne, trots visir och munskydd på. Det är inte illa det, då trivs hon ❣

Så nu har även Thelmisen sin egna veckoaktivitet, en mysig stund 😊

Igår hände något som i stort sett aldrig händer, eller i alla fall grymt sällan, jag lämnade inte hemmet. Bilen stod där den stod, inte en endaste tur någonstans…😱

Om man bortser från alla möjliga sjukhusbesök så ska barn lämnas och hämtas till/från skola, aktiviteter, kompisar, utvecklingssamtalen avlöser varandra och möten om än det ena, än det andra. Det ska handlas och fixas ärenden till höger och vänster. Ja det är sällen vi är just bara hemma en hel dag.

Men plötsligt händer det, och igår var det jag och Thelma på hemmaplan hela långa dan´ 😄

Tänk vad mycket man får gjort när man liksom bara är och inte har några egentliga måsten.

Vädret till trots var vi ute i trädgården hela förmiddagen. Tog reda på ”höstskiten” och pysslade med kaninfarmen. Förberedde lite mer inför kylans ankomst, även om den verkar låta vänta på sig. Man vill ju vara hyfsat klar, fast det blir man väl aldrig när man bor i hus. Finns konstant saker att pyssla med, hur mycket man än står i och gnor 😏

Idag fönsterputs och nu har här börjats lite smått med JULEN!!! Äntligen är årets mysigaste tid här, äntligen får jag gå ”all in” och plocka fram allt vad tomtar, glitter och granar heter 😅

Lika roligt och stämningsfullt som det är med allt pyssel INNAN jul, lika tråkigt och hemskt är det att se allt som har med julen att göra EFTER nyår (eller kanske till och med i mellandagarna), så det är bäst att börja i tid så man hinner njuta riktigt ordentligt medans det verkligen går att njuta 😊

 

 

 

Årets Blossa-glögg har införskaffats, synd bara att den smakar mer fluorskölj än glögg 😝

Lilla Thelmas mående då, ja det är väl sisådär.

Har fått svar på sköldkörtelproverna och de var som väntat inte helt okej.

Relativt lågt T4 och lätt förhöjt TSH.

Ultraljud av sköldkörteln är beställt och i tisdags började vi med medicin. Nya prover om 4 veckor.
Behandlingen är tänkt åtminstone till 3 års ålder, sedan eventuellt utsättningsförsök beroende av hur allt utvecklat sig.

Så nu har vi även hamnat på endokrinmottagningen och ännu en läkare har kopplats in. Inte vem som helst dock utan den läkare som först tog oss på allvar när vi sökte för Melwins symtom, den läkare som beställde magnetröntgen och som såg till att ”Klumpen” (Melwins hjärntumör, för er som inte hängt med jämt 😉) upptäcktes.

Med andra ord har jag fullt förtroende för honom, men visst är det aningen ”skumt” när man hamnar i händerna hos en person som betytt så otroligt mycket för en och lämnat ett stort avtryck, utan att egentligen själv veta om det, eller i alla fall inget personen mest troligt tänkt på.

Nu tror jag dock att Melwin lämnat ett litet avtryck hos denne läkare också, för nog kom vi allt in på hur min 14-årige gosse mår idag och hur hans resa sett ut genom åren.

Ja, den läkaren är och förblir lite extra speciell i mitt liv, så det känns bra att även liten Thelma hamnat i hans vård vad det gäller sköldkörtelproblemen.

Hoppas bara på att det inte visar sig vara några större avvikelser på ultraljudet, utan att allt förbättras med hjälp av lite medicin. Skulle inte medföra just några biverkningar av den, så det känns i alla fall bra.

Hade även samtal med Thelmas neurolog angående hennes andning, främst nattetid, och tog upp frågan kring att skaffa ett andningslarm till Thelma. Läkaren tyckte inte att det var nödvändigt då det inte var saturationen som var problemet. Tydligen gick andningslarmet när saturationen blev för låg. Det kunde skapa en falsk trygghet eller onödig oro. Hon tyckte vi skulle vänta tills mötet med andningsteamet för ett höra vad de rekommenderade samt få hela andningsregistreringen väl tolkad och förklarad.

Det mötet är ju redan nästa vecka, så vi håller ut…😩

Liten Thelma får många redskap till hennes träning. Nu senast en "maggunga" där Thelma läggs på mage med fötterna i golvet och kan därifrån själv träna rygg och nacke. Supersmart! Det kanske verkar lätt, men det gäller att hålla tungan rätt i mun för liten Thelma som verkligen kämpar på 🖤

Nu ska mamma troll ta sin minitrollunge och krypa ner bredvid två mellantrollungar som ockuperat storsängen 💖

Blev ett långt inlägg idag, skoj att ni orkade läsa och önskar er en fin fredag, trots att det är den 13:e, kanske är det min lyckodag istället 😉😆