Det sägs att ordet lagom enbart finns i Sverige. Det må så vara, men så särskilt lagom är det ju oftast inte, i alla fall inte vad det gäller vädret…

Från att ha bott som i en grå, blöt kupa i några månader blir vi nu överösta med snö.

Det fullkomligt vräker ner och jag tror att jag och Thelma går i ide nu.

Har eldat sedan halv åtta i morse, men tycker ändå att kylan liksom biter sig igenom. Skottat har jag inte ens börjat med än. Sonen gjorde ett ryck igår, men nu väntar jag bara på att allt ska ge sig innan vi tar nya tag. Kommer bli ett skapligt gympass att bli av med allt detta…😅

Helgerna har passerat, granen åkt ut, stjärnorna nedpackade. Det byttes gardiner och jag måste skryta om ena sonen min som strök alla gardiner så mor hann med allt innan kvällen. Den killen blir ett riktigt kap han för den som lyckas knipa honom 😍  

Så var jul och nyår 2020 över och förbi.

Två "nakna" granar ligger utanför och vittnar om att fröjdefull jul nu är slut och behöver transporteras till tippen.

Men det får vänta…Snö ÖVERALLT 😱

Vardagen är tillbaka och idag öppnade skolorna sina dörrar. Eller ja, inte ordagrant kanske, fortfarande distansstudier för de äldsta.

Kaos med det mesta…snö, Covid, vaccinationer, Trump och ministrar som handlar och reser hejvilt 😉

Jullovet har rullat på bra. Vi har givetvis varit på hemmaplan. Barnen har träffat kompisar, men mestadels utomhus eller med dem som redan gått igenom Covid.

Men vi har hållit oss friska 😊

Försöker skydda min lilla skrutta så mycket det går. I veckan har jag telefontid med Thelmas läkare och ska försöka få lite fler svar på vad som gäller med vaccination etc. kring henne och vår familj.

Även för en föräldraledig mamma som mig känns det när vardagen tar fart efter ett ganska så långt lov.

Ett jullov med en massa barn innebär också en massa matlagning, en massa tvätt, en massa stök, en massa plock…men ett ton av kärlek och mys, så det är mödan värt 💕

Det är lätt att tänka att det kan vara skönt när skolorna drar igång igen, men det innebär också en himla massa tider att passa, upp och hoppa tidig morgon, och ja, ni vet. Så lov är rätt skönt, för alla…😄

Oavsett om man ska till jobb eller inte så drar måstena igång. Jag har idag skrivit "noveller" om Thelmas tillstånd. Försäkringskassan är inte alltid så lätt att ha att göra med, intyg hit och bilagor dit, men vad har jag för val?!?!

Minst åtta månaders handläggningstid är ju fantastiskt *stor ironi*, måste vara enbart Försäkringskassan som får hålla på så…

En bil måste införskaffas då "Karsten" till sist blev utdömd. Att hitta en bil som passar denna storlek av familj och min plånbok är inte lätt vill jag lova. En utmaning minst sagt 🙄

Aktiviteter ska styras upp, sjukhusbesök organiseras och planeras.

Thelma ska tas om hand, träning och åter träning med massa lek förstås. Vissa dagar går riktigt bra och känns som framsteg. Andra känns skit och mindre hoppfullt.

Hon kämpar på, min lilla skrutta...💖

 💖💖💖

Har Tillsammans mot cancer på tv:n i bakgrunden. Har lite svårt att titta helt och fullt. Mår så fruktansvärt dåligt. Har varit där, den anhöriga, den som står på sidan av…mamman till den cancersjuka sonen

Jag behöver ingen "övertalning" för att hjälpa till att stötta cancerforskningen. Jag skär inte guld med täljkniv precis, men att vara månadsgivare till Barncancerfonden klarar jag inte av att välja bort, det går bara inte…

Min son överlevde kampen mot cancern, mot Klumpen, och för varje steg som tar cancerforskningen framåt desto större är chanserna att min son tar sig igenom ett eventuellt återfall. Dessutom finns det ingen som går säker från ett cancerbesked, ingen vet om det som bara händer andra händer Dig…

Månadsgivare, kan jag så kan du 💪

Kram ❣