Höstlov, Halloween och den där klumpen i magen...
 

 

Höstlov, Halloween, Allahelgona, höstens stora happening.

Grått, grått, grått, regn, regn, regn, höstrusk rakt igenom.

Jag krattar flitigt mina löv för att vakna på natten och höra vinden vina utanför och inse att imorgon ligger det nya ”fina” löv på tomten att kratta upp.

Som grannen så fint konstaterade igår, tur att du aldrig är sysslolös. Ja det är väl en himla tur 😄

 

Gräsmattan påminner mer om någon form av myrmark och det är ett jäkla plaskande till och från vår lilla kaninfarm. De små växer så det knakar och det står inte på förrän de ska flytta till sina nya hem. En liten bebis kommer stanna lite längre hos sin mamma, och det är den lilla kaninsessa som vi ska behålla.

 

Men som om det inte vore nog, så vad tror ni har hänt, jo en liten guldhamster vid namn Bosse har flyttat hem till oss.

Tydligen Filippas allra största dröm och i djuraffären konstaterade hon att hon faktiskt inte kunde leva om inte Bosse följde med oss hem. Själv är jag lite svag för de där små hamsterögonen som gick rakt in i hjärtat och ja, jag konstaterade även jag att Bosse faktiskt helt klart ville följa med hem till oss.

Eftersom Filippa har haft hand om hamster förut fanns allt redan där hemma, bara att ställa iordning och göra fint till vår nya familjemedlem Bosse.

 

 

 

 

Söt som få, men inte helt lätt att få med på bild, han är ju aldrig still 😆😍

 

 

 

 

Höstlov innebär att man kan vara vaken lite längre på kvällarna, hinner mysa betydligt mer och man får faktiskt äta godis även om det inte är lördag, enligt mina regler i alla fall.

Jag och tjejerna (Filippa och Thelma) har passat på att ha tjejkväll, som vi gjorde till spakväll, i alla fall jag och Filippa. Visserligen tog Thelma sig ett skönt bad, men hon hoppade över ansiktsmasken.

 

 

 

 

Spa- och tjejmyskväll 💖

 

 

 

 

Har man ensamkväll med mamma (och Thelma) får man välja vad man vill till middag...

 

 

 

 

...Filippa slog till och valde inget mindre än lax och potatis. Lite oväntat, men glatt överraskande ❣

 

 

Halloween betyder pumpor och läskiga ”äckelsaker”.

Trots massa klet och en och annan svordom, lyckades vi med att tömma dessa pumpor på illaluktande innehåll, och barnen fixade till riktigt fina Halloween pumpor att tända på altanen.

Vincent bakade och gjorde Halloween muffins och vi försökte att pimpa bordet lite läbbigt och hade en Halloween middag tillsammans.

 

 

 

 

Pumpor = massa klet och luktar skit 😝

 

 

 

 

 
 
 
Men det blev ett riktigt bra resultat till slut ❤ Made by Vincent, Filippa och Milton 
 
 
 
 

 

Halloween anno 2020

 

 
 
 
 
 
 
Till och med liten Thelma fick en Halloween pimpad droppställning ❣
 
 
 

En hel del hockey trots inställda matcher och sjukdomar hit och dit. Glad när man ibland lyckas få en biljett, hockey på plats live är alltid snäppet bättre.

 

 
 
 
Han går från klarhet till klarhet hockeysonen, och det är en fröjd att få följa hans fremsteg och se hans gnista på isen 💖

 

Regnet öser ner och jag är glad att jag igår prioriterade att hänga i trädgården, trots gråa tunga moln, men det var i alla fall uppehåll. Var ner till pappa och morfar och mormor redan i torsdags med krans och ljus. Gör väl som de rekommenderar och håller mig lydigt ifrån kyrkogården på själva allahelgona.

Är smått orolig över den stegrande Coronavågen. Inte för min egen del, men jag vill helst undvika att min lilla Thelma blir smittad. Klart jag inte önskar något av barnen att bli sjuka, men de har ju ändå varit förkylda tidigare. Thelma har aldrig varit förkyld, knappt ens en snorkråka och vi vet inte hur hon reagerar vid till exempel slem och snor då hon aldrig har hostat. Jag har hört henne nysa, men aldrig ens en liten hostning.

Läkaren har sagt att om Thelma blir förkyld måste vi lägga in oss på sjukhus för att ha henne under observation. Vi har ännu inte fått något svar på vad andningsregistreringen visade (verkar ta en jäkla tid för Karolinska) och då måste vi vara extra försiktiga med allt. Matning, förkylning, hur hon ligger när hon sover, ja allt sånt som kan påverka andningen.

Har varit flera Västeråsvändor, är så trött på alla jäkla sjukhusbesök, men det är bara att bita ihop, det lär bli fler…

Senast ville de ta massa prover på Thelma. Hon som är så svårstucken, men måste man så måste man och de är otroligt skickliga i Västerås på att sticka. De fick en hel del blod, inte riktigt alla prover blev godkända, tydligen var inte sköldkörtelproverna helt okej, så nu måste proverna tas om och Thelma stickas igen kommande vecka.

 

 

 

 

Liten tapper trollunge 💕

 

Så har vi fått tid att träffa en genetiker från Uppsala som kommer till Västerås. Tydligen brukade det vara en stor samling vid de tillfällena och upp till en sju, åtta läkare samtidigt som ska studera lilla Thelma. Självklart är jag glad över att så många ögon som möjligt tar sig tid att titta på henne, eftersom vi fortfarande inte vet ett skit om vad som orsakar hennes tillstånd.

Visst gör hon framsteg, på sin lilla väg, men det återstår fortfarande så mycket, så många frågetecken och vissa dagar känns det som om jag ska gå sönder av oro och ovisshet.

Min lilla skatt, alltid så glad och positiv, ler och är nöjd bara jag är med.

Vissa dagar är hon så pigg, vaken och alert, vill lära, testa och upptäcka världen. Andra dagar tittar hon på mig med trötta ögon, ler och man tror nästan att hon gett upp allt vad livsgnista heter. Precis som om hon vill trösta mig med sitt mjuka leende. Som om hon ser min oro i ögonen, även fast jag inte släpper en tår. Så himlar hon iväg med ögonen och befinner sig i en helt annan värld…

Det är de dagarna jag tänker att nu går jag sönder, så här stark är jag inte, samtidigt som jag vet att jag aldrig skulle svika henne…